I dagens GP skriver Eva-Lotta Hultén om nationalism och sport, och då i synnerhet kombinationen av dessa. Hultén skriver retoriskt att ”…finns det egentligen en nationalism som inte samtidigt också utesluter och därmed blir fientlig mot dem som inte räknas in i det nationella viet?” Svaret är självfallet ja, även om det inte är det svar som Hultén kommer fram till. Kärlek till sitt eget folk skapar respekt och förståelse för andra folks rätt till sitt eget land, självständighet och identitet. Nationalism är kärlek i folkformat. Det är en enorm skillnad mellan att vara chauvinist och förakta andras folk och att vara nationalist och värna sitt folk.
Om jag ska vara lite spydig väljer jag att svara Hultén, att jag är tämligen säker på att hon själv dagligen utesluter massvis med människor från sitt hem och sin familj. Ja, 6 miljarder närmare bestämt. Betyder detta att hon är fientlig mot dessa miljarder människor? Hur kan hon vara främlingsfientlig att hon inte låter alla andra bo i hennes hem och definiera sig som hennes familj? Och vem är hon att inte välkomna de som vill bosätta sig hos henne? Är hon fascist eller?
Skämt åsido, jag tror det framgår att jag är sarkastisk.
Historikern Johnny Wijk beskriver i Hulténs artikel ”positiv nationalism” som välkomnar de som vill vara med. I min mening vore det tidstypiskt för samhället att låta andra definiera oss svenskar. Vår identitet skulle bli på andras människors villkor. Vem kan ställa upp på något sådant? Fråga vilken kines, indonesier eller peruan som helst - jag sätter en peng på att inget av dessa folk vare sig låter utlänningar definiera dem som folk eller låter invandring ske på utlänningars villkor. Nationalism är kärlek i folkformat.
Om jag ska vara lite spydig väljer jag att svara Hultén, att jag är tämligen säker på att hon själv dagligen utesluter massvis med människor från sitt hem och sin familj. Ja, 6 miljarder närmare bestämt. Betyder detta att hon är fientlig mot dessa miljarder människor? Hur kan hon vara främlingsfientlig att hon inte låter alla andra bo i hennes hem och definiera sig som hennes familj? Och vem är hon att inte välkomna de som vill bosätta sig hos henne? Är hon fascist eller?
Skämt åsido, jag tror det framgår att jag är sarkastisk.
Historikern Johnny Wijk beskriver i Hulténs artikel ”positiv nationalism” som välkomnar de som vill vara med. I min mening vore det tidstypiskt för samhället att låta andra definiera oss svenskar. Vår identitet skulle bli på andras människors villkor. Vem kan ställa upp på något sådant? Fråga vilken kines, indonesier eller peruan som helst - jag sätter en peng på att inget av dessa folk vare sig låter utlänningar definiera dem som folk eller låter invandring ske på utlänningars villkor. Nationalism är kärlek i folkformat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar