Jag tror på alla människors lika värde och jag tror på ett svenskt Sverige. Det låter motsägelsefullt om man följer invanda tankebanor såsom vi alla blivit uppfostrade av makten - men är det inte. Etablissemanget vill gärna få folk att tro det. Om de lyckas intala vanligt folk att ett lika människovärde måste manifesteras i ett mångkulturellt samhälle har de också lyckats lägga grunden för uppfattningen om att det mångkulturella samhället är den enda tänkbara formen för ett modernt samhälle. Denna doktrin blir till Sveriges nya statsreligion – den får inte ifrågasättas.
Denna onyanserade bild av verkligheten inbjuder inte till en debatt. Debatt, som annars är kännetecknande för en demokrati, får idag bara föras om kontentan av debatten blir att det mångkulturella samhället är det enda rätta. Dessvärre, för dagens auktoriserade debattörer, är realiteten mer mångfacetterad än vad de vill erkänna. Det är ju inte rimligt att det i ett demokratiskt samhälle inte får höras röster som är kritiska till den förda politiken.
Ett vägval
I Sverige behöver vi svenskar träda fram. Människor som kan tänka i nya banor och se möjligheter i all den kreativitet, vilja och gemenskap som faktiskt finns i ett enat land präglat av ett genuint folk, behövs i nationsbygget. Om vi däremot fortsätter det mångkulturella experimentet kommer allt fler statliga och kommunala resurser att krävas, för att vi hjälpligt ska kunna dämpa de verkningar experimentet har i form av segregation, brottslighet, motsättningar och ett otryggt samhälle med urholkad välfärd. Pengarna tas alltid från svenska skattebetalare. Man har till och med varit så ohederliga att man tidigare stulit pengar från Allmänna Arvsfonden för att bekosta desintegrationen.
Medmänsklighet och trygghet
En villfarelse som man snabbast möjligt bör ta sig ur är att valet står mellan medmänsklighet och det mångkulturella experimentet å ena sidan och ett rasistiskt monokulturellt samhälle å andra sidan. Proffstyckarna och deras stödtrupper vill så gärna intala oss att det är av medmänsklighet vi ska ha det mångkulturella experimentet. De menar att det är genom en massinvandring som vi, enligt dem visar den högsta formen av medmänsklighet. Rutig schackfärg finns också, självfallet.
Ehuru, begränsar sig inte medmänsklighet till en speciell samhällsform, utan medmänsklighet är något som kan ta sig många olika uttryck.
Sann omtanke
Vad gäller flyktingar kan de hjälpas utan att de integreras i landet. Detta kan tyckas vara svåra associationsbanor; mångkulturförespråkarna har tagit monopol på benämningen medmänsklighet. Men hur gärna de än vill, kan de inte förneka att humanitet inte kräver ett multikultisamhälle. Detta vill de naturligtvis inte veta av. De vill inte veta av att solidaritet med andra folk kräver solidaritet med det egna folket i första hand. De kan inte erkänna att det är mer medmänskligt att hjälpa flyktingar än att hjälpa vem som helst.
Denna onyanserade bild av verkligheten inbjuder inte till en debatt. Debatt, som annars är kännetecknande för en demokrati, får idag bara föras om kontentan av debatten blir att det mångkulturella samhället är det enda rätta. Dessvärre, för dagens auktoriserade debattörer, är realiteten mer mångfacetterad än vad de vill erkänna. Det är ju inte rimligt att det i ett demokratiskt samhälle inte får höras röster som är kritiska till den förda politiken.
Ett vägval
I Sverige behöver vi svenskar träda fram. Människor som kan tänka i nya banor och se möjligheter i all den kreativitet, vilja och gemenskap som faktiskt finns i ett enat land präglat av ett genuint folk, behövs i nationsbygget. Om vi däremot fortsätter det mångkulturella experimentet kommer allt fler statliga och kommunala resurser att krävas, för att vi hjälpligt ska kunna dämpa de verkningar experimentet har i form av segregation, brottslighet, motsättningar och ett otryggt samhälle med urholkad välfärd. Pengarna tas alltid från svenska skattebetalare. Man har till och med varit så ohederliga att man tidigare stulit pengar från Allmänna Arvsfonden för att bekosta desintegrationen.
Medmänsklighet och trygghet
En villfarelse som man snabbast möjligt bör ta sig ur är att valet står mellan medmänsklighet och det mångkulturella experimentet å ena sidan och ett rasistiskt monokulturellt samhälle å andra sidan. Proffstyckarna och deras stödtrupper vill så gärna intala oss att det är av medmänsklighet vi ska ha det mångkulturella experimentet. De menar att det är genom en massinvandring som vi, enligt dem visar den högsta formen av medmänsklighet. Rutig schackfärg finns också, självfallet.
Ehuru, begränsar sig inte medmänsklighet till en speciell samhällsform, utan medmänsklighet är något som kan ta sig många olika uttryck.
Sann omtanke
Vad gäller flyktingar kan de hjälpas utan att de integreras i landet. Detta kan tyckas vara svåra associationsbanor; mångkulturförespråkarna har tagit monopol på benämningen medmänsklighet. Men hur gärna de än vill, kan de inte förneka att humanitet inte kräver ett multikultisamhälle. Detta vill de naturligtvis inte veta av. De vill inte veta av att solidaritet med andra folk kräver solidaritet med det egna folket i första hand. De kan inte erkänna att det är mer medmänskligt att hjälpa flyktingar än att hjälpa vem som helst.
3 kommentarer:
Bra skrivet Weine!
Just det här tramset med att sätta ett likhetstecken mellan allas lika värde och massinvandring borde tas upp flera ggr till debatt lite överallt tycker jag.
Fina klyschor utan egentligt innehåll har skapat mycket ondska i världen.
Återigen mitt i prick.
Synd är att den int epubliceras i tidningar. Då hade allmänhetens rädsla kanske botats.
Alla människor har samma värde , dock kan jag tillägga att svensken är Mer värd i Sverige. Sverige är svenskarnas land , och Europa är de vitas kontinent. Varför i hela friden söker sig negrer från Afrika i tusental vareviga dag , när de hatar oss så , de kallar oss rasister och fascister , och ändå ska de komma hit och " bygga upp den raserade välfärden " - man tar sig för pannan....
Skicka en kommentar