28 februari, 2008

Fortfarande ingen uppriktighet om brottslingar

En man som mördade sin exfrus nye man med 20 knivhugg har dömts till livstids fängelse, 280 000 kronor i skadestånd och livstids utvisning. Detta meddelar Skånskan och punktSE/TT - men utelämnar var mannen kommer ifrån och därmed vart han ska utvisas. Samtidigt ljuger Metro fullständigt om straffet. Man skriver att han dömdes till livstids fängelse, vilket blir en kvalificerad lögn i och med att detta bara är en av flera delar av straffet.

Skånskan beklagar sig för att mannen utvisas på livstid med orden: ”Detta trots att mannen, som bott i Sverige i tio år, har barn tillsammans med en svensk kvinna och har flera syskon i landet.”

Ett annat perspektiv på fallet är hur det ens är möjligt att utvisa någon som suttit av livstids fängelse? Har man avtjänat livstids fängelse är man ju död - om orden hade koppling till verkligheten, vill säga. Fast i Det Nya Sverige är livstids fängelse inte livstids fängelse, på samma sätt som immigranters rasism mot svenskar inte är rasism, utan ”utanförskap”.

Men åter till brottslingars identitet. Man kan fråga sig vad medieföretagen har att dölja. Varför betror de inte läsarna, vuxna människor, med att kunna hantera sanningen? Varför går det bra att hänga ut svenska brottslingar som Hagamannen före han är dömd, men inte utländska brottslingar som begått samma brott - ens efter de är dömda? Ligger nyhetsvärdet i brottslingens etnicitet? Varför skyddar medieföretagen brottslingar? Varför är man inte konsekvent?

2 kommentarer:

Anonym sa...

Hej!
På tal om brott och straff. Se länken. Skulle kriminaliteten i Sverige bekämpas såhär, så skulle förorterna snabbt avbefolkas.
http://kaotic.com/1255_Thieves-Beaten-To-Within-An-Inch-Of-Their-Life.html
Mvh Rutger

Heimdall sa...

Storebrorssamhället är här. Man kan bara hålla med Mona Sahlin och de 349.s gäng : Det mångetniska samhället berikar...