05 maj, 2007

Lär dig segla!

Varje dag händer det något nytt som får de flesta att inse att det vansinniga som hände igår var rätt milt jämfört med det som hände idag. Och det som hände idag, ja det är verkligen inget som kan jämföras med morgondagens äventyr i Det Nya Sverige.

Men varje problem och hinder innebär en möjlighet att förändra. Vår storhetstid har kommit. Det vi ser i samhället idag är slutet på massintegrationseran. Nu måste invandringsivrarna brottas med de realiteter som naturligt följer med deras politik.

Vår uppgift för framtiden
Vad ligger då an på oss systemkritiker? Vi ska jobba hårt på att med ett förståeligt språk nå ut till så många människor som möjligt i alla tillgängliga informationskanaler. Vi ska ligga på offensiven och kräva svar från makthavarna, pressa dem på vad det är de sysslar med och på vilka moraliska grunder de gör det. Alltid offensiv – aldrig mera defensiv. Genom att samarbeta över gränserna och förbättra oss får vi den slagstyrka och den slagordning som alla svenskars fiender står maktlösa inför. Vi har all rätt på vår sida - alla argument backar upp vår strävan.

Invandrarna är framtiden?
”- Företagsamma invandrare är framtidens makthavare”. Ja, så säger lektor Mehrat Darwishpour vid Mälardalens Högskola till Metro. Detta skiljer sig inget från vad Mona Sahlin sagt i alla år, vad Lars Leijonborg säger idag och vad Ibrahim Baylan kommer att säga imorgon.

Mauricio Rojas, f.d. marxist, sedermera Moderat och numera Folkpartist menar att Sverige behöver c:a 50 miljoner invandrare till. Det skulle få gynnsamma effekter på ekonomin, heter det. Femtio miljoner människor till ett land som redan har en arbetslöshet på 15-20% och en ursprungsbefolkning på sju miljoner? Är det något man med säkerhet åstadkommer på det viset så är det ett klassamhälle av standardsnitt. Går ränderna aldrig ur en marxist? Nåväl, när hade en folkpartist senast alla indianerna i kanoten?

Det man kan säga sammantaget av de argument som framförts av de refererade personerna ovan, är att deras argument är strikt ekonomiska.

Men finns det inte värden som står över de ekonomiska? Eller är pengar det viktigaste här i världen? Jag vågar påstå att det finns värden som står högt över ekonomin, för visst finns det sådant som betyder mer än huruvida man äter barkbröd eller baguetter?

Alla folks lika värde
Något som man i egenskap av nationalist bör förstå i ett tidigt skede, är alla folks lika värde. Precis som i alla andra ideologier finns det naturligtvis chauvinistiska former även av nationalism. Chauvinism är ständigt villovägar. Nationalism är inte hat. Nationalism är kärlek i folkformat.

Det är därför jag aldrig kan förstå eller acceptera teorier om att ett folk kan ersättas av ett eller flera andra. Oavsett vem eller vilka som för fram dessa destruktiva idéer. Vilka som kan assimileras och vilka som inte kan assimileras är således en relevant frågeställning.

Termen assimilerbarhet är något som borde tillmätas betydelse i den politik som förs idag. Vad menar vi med assimilerbarhet? Min personliga tolkning är att assimilation är när utlänningar kan bosätta sig och verka i Sverige utan att den svenska identiteten på något plan kränks eller hotas. Ett land vore inte vad det är utan sitt folk, och ett folk vore inte vad det är utan sitt land.

Usch och fy
För att förstå dagens politik utan de tabun som etablissemanget vävt in i varje aspekt av ämnet, kan man använda följande tankeexperiment. Tänk dig att Sudan är utsatt för en omfattande invandring från världens alla hörn. Svenskar, danskar, tyskar, indonesier, britter, ryssar, australier, spanjorer och indier strömmar till landet utan någon hejd. Hur tolerant är det att detta får fortgå så att sudaneserna beräknas vara i minoritet i sitt eget land efter femtio års invandring? Är det rasism när sudaneserna säger ifrån att de inte vill ha det på detta vis? Är det rasism att i detta läge stoppa invandringen och skicka tillbaka utlänningarna? Vad är rasism och vad är sunt förnuft?

Vem kan assimileras?
Man kan inte nöja sig med en bestämd nivå på invandringen – vare sig den är noll eller mer. Man måste förstå vilken inverkan olika sorters invandring har på nationen. Frågan som bör ställas är alltid: kan de assimileras? Rimligtvis bör det finnas en kompabilitet mellan de inflyttande och oss svenskar. I de avgörande värdena måste alltid det som förenar vara avsevärt större än det som skiljer. Detta är raka motsatsen till den politik som förs idag av åsiktsminoriteten.

Hur man än vrider och vänder på det kan exempelvis inte abborrar assimileras i en myrstack, och en myra kan inte assimileras i sjön. Detta måste man kunna säga utan att det läggs in åsikter i huruvida abborrar och myror har olika värde. Alla skapelser har sin plats. Den verklighet vi lever i sätter sina gränser, ofta på ett tydligt sätt och alltid utan hänsyn till etablissemangets fria fantasier om ”sociala konstruktioner”.

Traditionell invandring kontra massinvandring
Tidigare invandring har kännetecknats av denna, under generationer förvärvade vetskap, och därför har invandringen inte kunnat hota den svenska identiteten på något plan överhuvudtaget. Valloner, holländare, danskar, tyskar och finnar har invandrat till Sverige i så obetydliga tal att det inte på något vis går att jämföra med dagens massinvandring. De invandrade i fjuttiga mängder under ett fåtal år. År 1900 fanns 35 000 utländska personer i Sverige, av dessa kom 21 000 från våra nordiska grannländer.

Dagens invandring ligger på en nivå av 100 000 människor - per år. Dessa inflyttande 100 000 ska ha jobb, skola, äldreomsorg, barnbidrag och bostäder. En allt för stor del av dessa kommer dessutom från utomeuropeiska länder och har blygsamma eller inga möjligheter att assimileras. Massinvandring går alltså inte att på något vis jämställas med traditionell invandring.

Det är helt naturligt att först och främst känna solidaritet med de egna: familjen, släkten, grannskapet, folket. Och glöm inte: Sjömannen ber inte om medvind - han lär sig segla.

(Texten ovan är hämtad från SD-Bulletinen, mars 2005, under min tid som redaktör och ansvarig utgivare för tidningen. Texten har modifierats något.)

3 kommentarer:

Anonym sa...

Bra skrivet!

Anonym sa...

Sannerligen! Nationalism är kärlek i folkformat känner jag igen, är det herr Berg själv som myntat det? Mycket vackert.

Angående Mauricio Rojas så är det ju inte konstigt att han ibland argumenterar för integration, det behövs onekligen för att få in 50 miljoner till. Det är så att man blir illamående.

Weine Berg sa...

Engelbrektsson: En annan nationalist (som jag inte minns namnet på) myntade uttrycket "Nationalism är kärlek i landsformat". Jag endast modifierade denna något...