EXTRA: Inget signalement om Sydsvenskan får bestämma

Rakryggad kan i skrivande stund avslöja att företagsmedia, i detta fall representerat av Sydsvenskan, vägrar släppa signalement på tre våldtäktsmän. Sannolikt eftersom det inte passar in i deras politiska världsbild.

Natten till den 10 september promenerar en 20-årig kvinna på väg hem till sin pojkvän. När hon passerar genom gångtunneln under Föreningsgatan i Malmö, stoppas hon av tre killar som hotar henne med kniv. De tvingar med henne till buskagen i riktning mot Amiralsgatan, där de lägger henne på mage, varefter två av dem våldtar henne – med kondom. Efter våldtäkten lämnar ”männen” platsen i lugn och ro.

Om signalementet skriver Sydsvenskan endast att ”Den 20-åriga kvinnan har lämnat ett tydligt signalement…”. Denna viktiga spaningsinformation anförtror inte Sydsvenskan sina läsare.

Jag ringer upp Bo-Anders Jönsson, vid Malmöpolisens spaningsrotel, som Sydsvenskan har intervjuat i artikeln. Det visar sig att polisen visst har lämnat ett mycket detaljerat signalement till företagsmedia. Bo-Anders ger mig signalementet och eftersom inte Sydsvenskan betror medborgarna med denna information lägger jag ut den här.

Invandrarkille Normalbyggd, c:a 165 cm lång, 17-20 år gammal. Vid dådet bar han stickad tröja som var vinröd upptill och grå nedtill. Hans skor beskrivs som silvriga. Han pratade svenska med brytning.

Svensk kille Smalt byggd, c:a 190 cm lång, blont hår (kortklippt på sidorna, något längre på hjässan och ståendes rakt upp), 17-20 år gammal och ljusa ögonbryn. Han har ett barnsligt utseende och bar vid dådet svarta addidasbyxor.

Invandrarkille Muskulöst byggd, c:a 175 cm lång, vit tajt långärmad t-tröja, svart hår och svarta kostymbyxor med pressveck. Pratade svenska utan brytning.

Det framgår med all tydlighet varför inte Sydsvenskan går ut med signalementet. Läsarna kan inte hantera den informationen helt enkelt, enligt företagsmedias fabler. Själv betror jag folk med att kunna ta till sig information så som saker och ting faktiskt är, inte hur Sydsvenskan eller någon annan skulle vilja att de var.