Nu har det kommit en kravlista från fem fångar i säkerhetsavdelningen Kumlabunkern. De har inlett en hungerstrejk för att få igenom följande krav:
1. Lindrigare besöksregler
2. Bättre rymningsmöjligheter
3. Något att göra på dagarna.
Man vill ha igenom dessa krav - med omtanke av sina familjer. Man klagar på att ”Åtgärderna i kombination med de stränga besöksrutinerna och de allt längre vistelserna i landets säkerhetsavdelningar har medfört att det inte bara i teorin utan även i praktiken har blivit omöjligt att rymma”.
Ja, visst är det jobbigt att försätta sig i situationer man inte gillar? Och att dessutom genom sina gärningar placera sig i ett fängelse som helt öppet försöker hindra ens rymningar är direkt oacceptabelt. Ska man sitta på ett fängelse ska det ju finnas teoretiska, såväl som praktiska, möjligheter att rymma så att man kan umgås med sin familj när man väl känner för att för en gångs skull ta ansvar gentemot sin egen familj.
Och sysslolösheten? De hade en gång valet mellan att skaffa sig ett arbete eller att snylta på andra genom brottslighet. Om man tyckte det var viktigt att syssla med något på dagarna och kunna umgås med familjen kanske man skulle välja något annat än ett fängelse?
Men jag är inte omöjlig, jag kan tänka mig att erbjuda dessa fegisar sysslor. Än finns det väl avlopp som ska dräneras, kemikaliecisterner som ska rengöras och utgångna livsmedel som ska hanteras?
Jag kan inflika att syssla nummer två har jag en gång haft – och detta utan att ha begått brott. Det är en alldeles speciell känsla att kräla på alla fyra i kemikalier iförd läckande skyddskläder för att på kvällen efter en arbetsdag vara tvungen att tvätta utomkroppsliga ämnen ur näsan. Jag såg inte det som ett straff då, men jag visste ju heller inte att det idag anses vara ett straff att svassa runt i filttofflor, ha kabel-tv på rummet och på lördagarna tvingas bre sina mackor själv på Kumlabunkern.
Till sist vill jag uppmuntra Sebastian del Gaiso, Tony Olsson och de tre andra fångarna att fortsätta hungerstrejken så långt det är möjligt. Det är viktigt för oss alla…
Källa: Gustafsson i Säffle
1. Lindrigare besöksregler
2. Bättre rymningsmöjligheter
3. Något att göra på dagarna.
Man vill ha igenom dessa krav - med omtanke av sina familjer. Man klagar på att ”Åtgärderna i kombination med de stränga besöksrutinerna och de allt längre vistelserna i landets säkerhetsavdelningar har medfört att det inte bara i teorin utan även i praktiken har blivit omöjligt att rymma”.
Ja, visst är det jobbigt att försätta sig i situationer man inte gillar? Och att dessutom genom sina gärningar placera sig i ett fängelse som helt öppet försöker hindra ens rymningar är direkt oacceptabelt. Ska man sitta på ett fängelse ska det ju finnas teoretiska, såväl som praktiska, möjligheter att rymma så att man kan umgås med sin familj när man väl känner för att för en gångs skull ta ansvar gentemot sin egen familj.
Och sysslolösheten? De hade en gång valet mellan att skaffa sig ett arbete eller att snylta på andra genom brottslighet. Om man tyckte det var viktigt att syssla med något på dagarna och kunna umgås med familjen kanske man skulle välja något annat än ett fängelse?
Men jag är inte omöjlig, jag kan tänka mig att erbjuda dessa fegisar sysslor. Än finns det väl avlopp som ska dräneras, kemikaliecisterner som ska rengöras och utgångna livsmedel som ska hanteras?
Jag kan inflika att syssla nummer två har jag en gång haft – och detta utan att ha begått brott. Det är en alldeles speciell känsla att kräla på alla fyra i kemikalier iförd läckande skyddskläder för att på kvällen efter en arbetsdag vara tvungen att tvätta utomkroppsliga ämnen ur näsan. Jag såg inte det som ett straff då, men jag visste ju heller inte att det idag anses vara ett straff att svassa runt i filttofflor, ha kabel-tv på rummet och på lördagarna tvingas bre sina mackor själv på Kumlabunkern.
Till sist vill jag uppmuntra Sebastian del Gaiso, Tony Olsson och de tre andra fångarna att fortsätta hungerstrejken så långt det är möjligt. Det är viktigt för oss alla…
Källa: Gustafsson i Säffle
4 kommentarer:
Patetiskt, de borde få hårt straff arbete i stället. Gnälla när man är tungt belastad som brottsling....
Visst är livet jobbigt. Jag fick den äran att hämta min pappa på akuten efter det att han blivit nerslagen av en pundare. Alla har sitt, skillnaden är att en del saker kan man inte göra något åt. Dom (skurkarna) hade gott om tid innan att tänka igenom sina illgärningar och valde trots det att genomföra dem. Instämmer med Rakryggad, att det enda möjliga (Rimliga) är att dom fortsätter "strejken" till enda till slutet.
Det är alltid intressant att läsa vad andra tycker om den svenska kriminalvården. Som jag ser det har kriminalvården två viktiga uppgifter
Nämligen:
1) att verkställa påföljderna fängelse och skyddstillsyn (inklusive samhällstjänst och kontraktsvård)
2) att tillse att den dömde efter verkställd påföljd (vid frigivning) skall vara bättre rustad att klara samhällets krav på ett laglydigt liv.
Som jag ser det, är kanske båda punkterna lika viktiga. Eller kan punkt nummer 2 vara viktigast, att de som hamnar i fängelse i vart fall inte skall vara sämre rustade än då de började avtjäna sitt straff. Om punkt 2 fallerar har vi som skattebetalare inte fått valuta för våra skatteintäkter!
Kolla gärna den här sidan:
http://sniffaren.blogspot.com
Man behöver inte vara rasist om man har åsikter
Men det är ju helt uppenbart att integrationspolitiken är helt eller delvis, minst sagt, skev och misslyckad. Det behöver man inte vara begåvad för att inse. Att man dessutom uppfattas som rasist och främlingsfientlig om man har en åsikt i frågan gör inte saken bättre.
För övrigt: Trevlig helg
Skicka en kommentar