Handlingskraft från Rakryggadläsare

En Rakryggadläsare har visat utomordentlig handlingskraft och vilja att gå från ord till handling. Nedan publiceras C Johanssons DO-anmälan vilken kan sägas representera de flesta svenskar. Rakryggad förespråkar mycket starkt att faktiskt göra något åt situationen i vårt land, inte bara införskaffa sig information. Alla kan göra något. Alla måste göra något. Vårt land - vårt ansvar.

Jag har förstått att många som skriver på bloggarna, upplever sig som mycket kränkta. Dessutom diskriminerade och förorättade. Alltså, precis som jag själv... Varför bara nöja sig med att uttrycka sitt missnöje på bloggen... den gången vi har en statlig myndighet som skall ta tillvara våra intressen, och som dessutom betalas genom gemensamma skattemedel: Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO).

Gör som jag - skriv!

Diskrimineringsombudsmannen...

Vill härmed anmäla och påtala för DO att, jag känner mig mycket grovt KRÄNKT, samt diskriminerad, i egenskap av etnisk svensk, boende i landet Sverige. Detta till följd av rådande situation - i landet Sverige! Kan dessvärre inte namnge exakt vem jag skall anmäla. Eftersom ingen i Sverige längre tycks ha ansvar för någonting som händer... Föreslår dock själv att, jag anmäler svenska staten... sittade regering. (Ansvar har man bara vid löneförhandlingar; därefter är detta begrepp okänt... tills man dammar av det inför nästa löneförhandling. När det gäller politiker finns begreppet inte ens med vid löneförhandlingen...)

Naturligtvis önskar jag i första hand anmäla statsminister Fredrik Reinfeldt (Svenska Staten), då han för närvarande givetvis är huvudansvarig för att mitt fosterland Sverige håller på att kollapsa och falla samman. Och i allt större omfattning, i accelererande skala, kommit att präglas av Mellanösterns våldskultur.

Fast...hur man än bär sig åt som statsråd, blir man aldrig föremål för någon utredning. Åtminstone inte i landet Sverige...!

I övrigt önskar jag att DO tar del av bifogade dokument, vilket ligger till grund för - och vilket klart och tydligt preciserar - varför jag känner mig så till den milda grad KRÄNKT som jag gör. DO må gärna höra av sig för kompletterande uppgifter om så önskas. Jag står till förfogande. Jag känner mig KRÄNKT som etnisk svensk, över att ha blivit tvingad till att i allt större omfattning leva i ett arabland. Karaktäriserat av rån, gruppvåldtäkter, knivskärningar, skjutningar, "heders"mord, stenkastning, religiös fanatism, muslimpedofiler, "balkongflickor", halal, klanfejder, kriminella muslimgäng som ockuperar gator och torg, dagliga skolbränder, bilbomber, bilbränder...muslim hit och muslim dit...etc. etc. Jag vill inte leva i något arabland! Detta är enastående KRÄNKANDE. Jag vill leva i ett fritt och lungt Sverige...! Jag är etnisk svensk och vill leva mitt liv i mitt fosterland Sverige, bland främst etniska svenskar med känsla och respekt och ansvar för Sverige, svenskar och svensk kultur. Jag vill inte leva i någon importerad, kriminell sopkultur, vars största ambition tycks vara att slå sönder, splittra och vandalisera strukturerna i det svenska samhället. Denna påtvingade livsstil är i hög grad mycket KRÄNKANDE, samt diskriminerande, för en etnisk svensk.

Hade jag inte trivts med att leva bland mina etniska svenska bröder och systrar, hade jag naturligtvis lämnat landet... Men jag trivs med mina etniska svenska landsmän och de värderingar man representerar, och det liv som man här i Sverige lever och prioriterar. Har aldrig blivit tillfrågad om jag önskar leva bland araber... svaret hade naturligtvis då blivit ett kategoriskt: NEJ! NEJ! och åter NEJ! Hade jag önskat leva med araber, hade jag givetvis flyttat till ett arabland! Som etnisk svensk känner jag mig dessutom oerhört KRÄNKT över att behöva påtvingas islams stora inflytande i samhället. Jag är som etnisk svensk - kristen; önskar inte under några som helst villkor eller omständigheter konfronteras med islam i mitt fosterland Sverige. ALDRIG! ALDRIG! och åter ALDRIG!

Framför allt muslimernas allt större plats i det svenska samhället, gör att jag varje dag känner mig etniskt diskriminerad i mitt eget fosterland: Sverige. Men kanske främst upplever jag mig som: KRÄNKT! Till och med riktigt ordentligt K-R-Ä-N-K-T då situationen är påtagligt K-R-Ä-N-K-A-N-D-E. Jag känner mig också oerhört KRÄNKT över att, så många muslimer känner sig kränkta i mitt fosterland, och att det betalas ut sådana fantastiska summer pengar till alla dessa kränkta muslimer! Vilka tycks ha gjort detta med att känna sig kränkta... till en kommersiellt lukrativ affärsidé.

Inte minst alla dessa kvinnor som känner sig kränkta, över att behöva följa och respektera svenska lagar, paragrafer och ordningsbestämmelser. Jag upplever mig som etnisk svensk mycket KRÄNKT över detta! Mycket, mycket KRÄNKT... Dessutom upplever jag mig monumentalt KRÄNKT över att, de kränkta muslimerna skall erhålla dessa KRÄNKANDE penningsummor i kränkningsarvoden... Den gången etniska, svenska flickbarn och kvinnor som utsätts för gruppvåldtäkt av bestialiska muslimska män - i bästa fall får nöja sig med lite kaffepengar!

Detta är mycket uppenbara fall av fantastiskt vulgär etnisk diskriminering av svenska, våldtagna kvinnor.Jag känner mig gränslöst KRÄNKT över att mina landsmän (till på köpet brottsoffer) behandlas på detta vidriga sätt - av sina egna landsmän... Detta är groteskt osmakligt, samt naturligtvis...övermåttan KRÄNKANDE! Förutsätter att DO tar upp detta fall och driver det vidare, behäftigat med ett ordentligt skadestånd för min räkning. Utgår från att beloppet kommer att bli sexsiffrigt, på den övre halvan. Då jag som etnisk svensk upplever mig så totalt och fruktansvärt uppgivet diskriminerad, och givetvis KRÄNKT, att jag knappt finner de rätta orden för att beskriva min situation. Och detta till på köpet - i mitt eget land!

Praktiskt taget varje dag då jag går ut i den svenska vardagen, upplever jag som etnisk svensk denna djupt deprimerande och miserabla och olustigt suicida känsla av KRÄNKTHET. I mitt eget fosterland - Sverige.

Vänliga hälsningar,

C Johansson