Paris brinner!

Avståndet mellan verkligheten och etablissemangets vision växer nu bortom orimlighetens gränser. Paris förorter står i brand och invandrarna där går till attack mot det franska samhället. I Clichy-sous-Bois, där upploppen började, är ungefär 80 % muslimer och befolkningen hör hemma i Frankrikes forna afrikanska kolonier.

Det var fredagen den 28 oktober i den franska förorten som två afrikanska ungdomar förolyckades vid en relästation som sedan utlöste vad svenska massmedier beskriver som ”desperation” och ”frustration”. Invandrarsamhället lade genast skulden på polisen och det franska samhället för de två ungdomarnas död.

Hittills har tvåhundra bilar satts i brand, upplopp startats i ett femtontal förorter, affärer vandaliserats, en polisstation belägrats och otaliga molotovcocktails kastats av de härjande muslimska ungdomarna.

Osannolika orsaker
Svensk massmedia har sina egna förklaringar till att våldet alltid ligger så nära till hands när kulturellt avlägsna folkgrupper känner frustration över något i vardagen. En svensk tidning menar att det ligger byggnadsfel (!) bakom upploppen.

”De båda pojkarnas död blev gnistan som fick våldet att flamma upp, men oroligheterna är resultatet av årtiondens missförhållanden i dessa problemförorter. De byggdes i expressfart på 60- och 70-talen, för att råda bot på den enorma bostadsbristen.” heter det. Kanske inte vore helt fel om de som omfamnar denna teori tar sig ut i verkligheten då och då?

“First we take Manhattan, then we take Berlin”
Det var inte länge sedan New Orleans drabbades av naturens vrede som då benämndes Katrina. Men istället för att New Orleans-bor kämpade sida vid sida uppstod samhällsupplösning och laglöshet. Den afrikanskättade delen av befolkningen och deras bröder och systrar inom poliskåren plundrade affärerna tillsammans. Gruppvåldtäkter på både vuxna och barn, annat våld och allsköns otänkbart elände som är svårt att begripa att någon kan utsätta en annan människa för, var helt förhärskande.

Betänk skillnaden vid naturkatastrofen i Thailand där Tsunamin dödade hundratusentals människor och katastrofen i New Orleans där bara en bråkdel dödades. Varför blev det inga upplopp, gruppvåldtäkter och plundringar i Tsunamins spår? Expressen kanske skulle vilja förklara det hela med att man inte är lika fattiga i Thailand?

Attack på Europeiska världen
I New Orleans var det de afrikanskättade som gick till attack mot det amerikanska samhället, i Ronna var det syrianerna som gick till attack mot det svenska samhället och i de franska förorterna är det nu nordafrikanerna som går till attack mot det franska samhället, som ju gett dem en högre levnadsstandard. Mönstret är tydligt. Det handlar inte om fattigdom, desperation eller frustration. Det handlar om mångkultur i sin mest tillspetsade form. Kultur är värderingar, levnadssätt, omvärldssyn etc. Olika kulturer ser på omvärlden på olika sätt, därav följer att mångkultur är kolliderande värdegrunder.

Man kan lägga statistik, rapporter och dylikt åt sidan när det väl kommer till kritan. Vi som i åratal motsatt oss mångkulturen har med hjälp av siffror, procentsatser och statistik bevisat att mångkultur inte fungerar. I en demokrati skulle inte detta ha behövts. Frågan är ju trots allt enkel: Vill vi ha mångkultur?