03 augusti, 2006

Sarnecki - Myt eller verklighet?

Den ständige brottsförnekaren, kriminolog Jerzy Sarnecki, har gjort sig känd inom oppositionella kretsar som en "expert" som kännetecknas av att envist bestrida att brottsligheten ökat. Sarnecki håller förvisso med att brottsligheten ökat mellan 1950 och 1990, men sedan inträffar något mirakulöst (om man ska tro Sarnecki).

Brottsligheten upphör nämligen att öka och istället tar anmälningsbenägenheten vid - det är förklaringen, enligt Sarnecki, att statistiken hårdnackat visar på intensifierad brottslighet i stora dystra tal. Senast i den nystartade tidskriften Krim Extra fortsätter Sarnecki att hävda sin tes - tesen om en stadig kurvas plötsliga utplanande. Men låt oss pröva Sarneckis tes med ett fåtal antiteser.


Folkets förtroende för polisens förmåga att utreda och klara upp brott är sedan länge på stadig nedgång.


Hot och repressalier från anmälda förövare/förövare mot anmälare/offer har ökat.

Rättsystemets förmåga att skydda mot brott är allt mindre.

Jag hävdar att dessa tre antiteser är sanna. Mitt i detta menar alltså Sarnecki att anmälningsbenägenheten har ökat - inte minskat. Sanningen är troligtvis mörk som natten och mörkertalen lika oerhörda. Men det är inget att oroa sig för - enligt Sarnecki - det enda som har ökat är medborgarnas plötsliga lust att fylla i polisens blanketter.

3 kommentarer:

Open Pandoras Box ! sa...

Ja , herr Sarnecki är Sveriges egen lilla Sandmann. Dvs John Blund , hans enda mål och uppgift , för vilken han uppbär en månadsinkomst på ca 80 000 kronor , är att hålla det svenska folket nersövt , lugnt och stillatigande åse denna revolutionära förändring av Sverige. Från ett tryggt Folkhem till en stat i totalt , absolut etniskt , socialt och ekonomiskt Kaos. Det vet säkert många läsare som brukar vara inne på den här bloggen...

Fänrik Stål sa...

Sarnecki är ett klantarsle!

Erik, Sthlm sa...

Rakryggad träffar som vanligt mitt i prick! Till dessa tre, som säkert är huvudförklaringar, skulle jag vilja foga ett par till:

4) Förr sågs det som en medborgerlig plikt att påtala ett brott. Men i dagens allmänna normupplösning har folks pliktkänsla urholkats.

5) Folk har resignerat inför den ökande brottsutvecklingen och funnit sig i att de måste "tolerera" viss småbrottslighet, den har kommit att ses som ett naturligt inslag i vardagen.