11 augusti, 2007

Iranska flyktingar på semester – i Iran

TT rapporterade den 5 augusti att cirka 230 människor gripits vid en olaglig fest i Karaj i Iran. Inte bara iranska iranier (Obs! Parodiskt brukande av PK-språket av undertecknad) greps utan även människor som betecknas som ömsöm svenskar och ömsom svenska medborgare. Att svenska medborgare greps betvivlar jag inte – men att det skulle vara svenskar är med allra största sannolikhet falskt.

Det riktigt intressanta är vilka dessa svenska medborgare faktiskt är. Detta beskrivs i artikeln såhär:

”Evenemanget med discjockeyer, bar och konserter aviserades på internet, och lockade därmed många exiliranier som nu är i det forna hemlandet på semester.”

Om jag inte missförstår så är det iranska flyktingar som semestrar i det land de flydde ifrån. De reste till Iran för att festa – eller ”flydde” de från Sverige?

Ordet ”fly” har tappat sin innebörd. Fly och flytta är numera samma sak, men alla har ännu inte förstått det. Nåväl, snart flyr de till Sverige igen. Härligt att de fick semester från sin flykt.

13 kommentarer:

Varjager sa...

Det finns inga flyktingar som kommer till Sverige. Det är folk som vill ha/få pengar och njuta av vårats folks hårda arbete. Utan att behöva göra något själva.

Anders k. sa...

Och idag var det enligt text-tv upp till 3000 svensk-irakier som potentiellt skulle drabbas av något mankemang med flygförbindelserna där nere.
Vad gör de där samtidigt som lobbyister påstår att Irak är så farligt att alla ska få asyl här?

Nån ung människa som vill va anonym sa...

Jag känner iranier som har berättat vilket helvete det är i Iran, de flesta som åker dit under din semester gör det för att träffa släktingar... Är det något fel tycker du?

Weine Berg sa...

Ja, absolut!

Anonym sa...

Invandrare som påstås ha så svårt i Sverige .Hur har dom råd att åka på semester till Iran?Svar dom har det bra ställt i många fall bättre än många etniska Svenskar.
Johan C Skåne

nån ung människa som vill va anonym sa...

Så om Sverige var en diktatur där man dödade oliktänkande och alla friheter inte finns allt fårn press frihet till ytrande frihet, Och du hade flytt från Sverige til en ett fritt land men ändå hade släkt och familje här, vad hade du gjiort? Jag tror du hade saknat dem och känt ett behov av att hälsa på dem utan ha någon direct vilja att bo där. Men min fråga är som sagt vad hade du gjort?

Weine Berg sa...

Nån ung människa: För det första hade jag inte flytt så lätt. Jag hade gjort mitt yttersta för att vara en del av den rörelse som skulle få diktaturen på fall. Att fly löser inga problem.

För det andra är det ytterst få av de immigranter som kommer till Sverige som faktiskt är flyktingar. Om jag tvingats fly under de omständigheter som du nämner hade jag absolut inte flytt över halva jordklotet utan till närmaste land möjligt. Om någon flyr/flyttar tvärs över kontinenter och sedan saknar sin familj så var det kanske ett dåligt beslut att göra den flytten.

Nån ung människa som vill va anonym sa...

Där sa du faktiskt något som fick mig tänka till lite

.. Men jag kan fortfarande känna sympati med iranier för om man säger att de ska fly från närmaste land möjligt så är det ändå en bit man kommer behöva fly för att komma till ett fritt land... många länder runt det området är helvetet på jorden.. Och många ser Sverige som ett bra val tack vare gott rykte utomlands.

Men å andra sidan måste jag faktiskt säga att jag faktiskt håller med dig om det mesta du sa.
Kul att du tänker i många sidor av en situation och att du brinner starkt för dessa fråger.

nickersson sa...

Du begriper inte. I Iran var det krig på åttiotalet. Det här är med stor sannolikhet barn till iranier som flydde då, inte politiska flyktingar undan dagens brutala regim. Dessa kan aldrig återvända så länge ayatollaregimen lever kvar. De som flydde undan kriget på åttiotalet och deras barn som oavsett vad du tycker om saken är svenskar kan återvända eller resa dit om de vill.

Weine Berg sa...

Nån ung människa...: Vad roligt att höra! Du har ett öppet sinne som inte låst dig vid vedertagna konventioner och inkörda tankebanor vilket gör att du tillhör en allt för liten, men av mig mycket uppskattad, minoritet.

Nickersson: De må ha svenskt medborgarskap, men väldigt få skulle se dem som svenskar - om ens de själva.

Nån ung människa som vill va anonym sa...

Nickersson där sa du ett mycket bra argumentation för det är sant att det var extremt krig under den eran på 80-talet så det kan mycket väll vara så att det är barn från dem som stack ifrån Ayatolas helvete.

Weine när du sa : De må ha svenskt medborgarskap, men väldigt få skulle se dem som svenskar - om ens de själva.

Så kan jag ju konstatera att det vet man inte.. en sak som är säker är ju om dessa blir föräldrar så kommer nog nästa generation känna sig mer och mer svenska för ytterst få svenskar som har svenska föräldrar som har totalt Vikinga blod om man släkt forskar om dem så kan man i många fall upptäcka att en mycket liten del av ens förfäder var från norden. Själv är man ett väldigt blandad tårta kan jag säga :P

Weine Berg sa...

Nån ung människa: Jo, det flesta med svenska föräldrar har en ytterst liten del utländskt blod i sig. Vissa kan uppvisa spår från andra europeiska länder, men att svenskar inte skulle vara särskilt svenska är en myt som åsiktsminoriteten odlar friskt.

Anonym sa...

Jag är själv exiliranier, min familj kan inte åka tillbaka och inte jag heller. Detta pga att min familj alltid varit politiskt aktiv. Problematiken här är att många familjer fortfarande är kvar och precis som en ung människa sa så har man behovet av att besöka sin släkt. Jag kan själv säga att jag har en enorm saknad för mitt hemland. Jag ser mig själv som svensk men även som iranier. Åker jag dit så kommer jag vara "Svenskan". Här är jag väl Iraniern. Att se semestern i hemmlandet som hyckleri är väldigt hemskt. Har man inte behovet att återse sitt hemland och sin familj utan att det anses fel i publikens ögon? Jag hoppas själv få återvända en dag och se min familj och det land jag var menad för men jag kommer aldrig kunna bosätta mig där. De flesta av oss kom till Sverige under iran - irak kriget, föräldrar ville ge sina barn ett liv i frihet och inte under ayatollornas makt däremot så värdesätter vi våran egna kultur väldigt mycket och därför åker man tillbaka så att barnen ska veta vart de kommer från.