Som bekant är det propagandavecka på TV4. De moraliskt överlägsna journalisterna på privatkanalen talar denna vecka om för tittarna vilka åsikter som är extra angelägna att ta till sig och göra till sina. Att komma med kritik mot deras politik är inte att tänka på.Lite oväntat dök Rakryggad upp på TV4-nyheterna den 24/10. En banner på Rakryggad visades upp i ett nyhetsinslag om islamfientliga bloggsidor. Tydligen är Rakryggad en “rent islamofobisk blogg”.
Och inte anser jag att det är en förmildrande omständighet att TV4 fick hjälp av wannabe-journalisterna på åsiktsregistret expo att pressa in bloggen i ett fack. Alla som varnar för islams invasion av väst är uppenbarligen fobiska människor. Tack, TV4, för diagnosen! Men ack, TV4, ännu större tack för gratisreklamen! Bloggadressen syntes för alla som ville se…
8 kommentarer:
tips: http://forum.sdungdom.se/viewtopic.php?t=1573
Plockat från http://tv4.se/kallafakta/585473.html
"Jag ska inte köpa en enda grej från ett enda företag som annonserar i TV4, och jag ska banne mig uppmana alla jag känner till detsamma!"
Då får man lov att gratulera, Weine.
TV4 Hatets apostel, eller skulle man säga Jihad propaganda kanal?
TV4 är och kommer alltid att vara Dhimmis på hög nivå. Pinsamt.
Ni får börja bojkotta Bonniers det är ju dom som äger tv4.
Här finns en lista på¨alla företag Bonniers äger.
http://www.bonniers.se/Bonnier/templ
ates/BonCom.aspx?id=1415&epslanguage
=SV
Johan C Skåne
Länk till inslaget?
Länken är http://tv4nyheterna.se/2.139?videoId=1.194292
"... .De moraliskt överlägsna journalisterna på privatkanalen talar denna vecka om för tittarna vilka åsikter som är extra angelägna att ta till sig och göra till sina. ...". (Utdrag från inlägget: ”TV4 Nollkritik: ...” Rakryggad 2007-okt-28).
Ja. Det är här emellertid fråga om en företeelse vars rot är världsvid och ej stannar vid journalister eller enskilda 'privatkanaler'såsom TV4 i Sverige. Denna företeelse utgår från en kraft som använder sig av inbillning och synförvändning som medel, att långsiktigt styra och utöva makt över åsiktsbildningen hos de germanska folken i de germanska länderna över huvudtaget. Denna kraft griper inte bara efter förståndet och känslolivet hos de vuxna människorna, utan också efter känslolivet hos våra små barn och ungdomar.
Denna kraft framträder på så sätt i många olika skepnader och televisionen är ett av flera betydande medel för den, att framträda och verka.
Sålunda, framträdde denna kraft lördagen den 27 oktober, medelst sändningen i SVT2 av ett "tyskt" drama från 2004 med den svenska benämningen: 'Undergången - Hitler och tredje rikets fall'. Detta drama utgick av handlingen att döma uppenbarligen från en bok med namnet: 'Bis zur letzten Stunde', Claassen Verlag 2002, översatt till svenska: 'I Hitlers tjänst' Historiska Media 2003. I denna bok berättar en av Hitlers sekreterare, Traudl Junge, om sitt liv, i samarbete med den österrikiska journalisten Melissa Müller.
En framträdande del av det "tyska" TVdramat utspelar sig i april och maj 1945, då Traudl Junge, omkring 25 år gammal, befann sig som sekreterare i 'führerbunkern' i Berlin.
Det har fog för sig, att märka att TVdramat innefattar en lång rad förvrängningar av den skildring som Traudl Junge lämnat i boken - 'Bis zur letzten Stunde. Här finns det dock bara utrymme, att påvisa några få av dessa många förvrängningar:
I sin bok berättar Traudl Junge, att hon under flykten efter utbrytningen från 'führerbunkern' sparade och gömde en giftampull. Avsikten var, att kunna ta sitt liv om hon skulle tagas till fånga och utsättas för tortyr eller våldtäkt. Hon hade kvar ampullen då hon senare kommit i fångenskap, tills den till slut upptäcktes och togs ifrån henne. Det återges också att Traudl då hon tagits till fånga hör hur andra tyskar blir torterade under det att de liksom hon själv är tillfångatagna och inspärrade.
Traudl berättar också att hon efter utbrytningen från 'führerbunkern', fortsatte flykten tillsammans med några kvinnliga följeslagare därifrån. Innan kvinnorna gav sig av, lade de ifrån sig hjälmar, vapen och militärjackor som de burit sedan de lämnade 'führerbunkern'. Meningen med detta var att inte bli stoppade av ryssarna. >> Alltså, Traudl var inte iklädd militärjacka och flydde inte med någon liten pojke vid handen, såsom i TVdramat >>. En av dessa kvinnor har dock oklokt nog en jacka från Wehrmacht på sig, senare under flykten förs hon av ryska soldater mot ett tunnelbaneschakt. Följelagerskan hinner ropa till Traudl, att soldaterna för bort henne för att se hennes papper. Sedan dess räknas hon som försvunnen ( anm: förmodligen dödad, kanske också våldtagen).
Traudl erfar också att många fångna tyskar blir bortförda i rysk fångenskap. Hon berättar vidare, att hon som genom ett under och med en oerhörd tur får en välgörare som hjälper henne i fångenskapen och hon slipper med detta, att föras bort i rysk fångenskap.
Berättelsen innefattar vidare hur hon senare i amerikansk fångenskap blir förhörd av en amerikansk officer av tysk-judisk härstamning och hur denne erbjuder Traudl 5.000 dollar för publiceringsrätten till hennes minnen av de sista dagarna i 'führerbunkern'
>> Allt detta lämnas utanför TVdramat >>.
Traudls berättelse visar också att makarna Goebells är förtvivlade över vad som ska bli deras barns öde ifall de faller levande i ryssarnas händer i 'führerbunkern', att fadern gråter och att fru Goebbels är helt förkrossad och inte orkar ta sig för med någonting alls så att andra får ta hand om alla hennes bestyr. I Traudls berättelse utmynnar frågan om barnen Goebells öde i farhågor som Traudl får på grund av händelserna och omständigheterna, att barnen kanske till slut har dödats, det framkommer inte att så verkligen skedde.
>> Detta lämnas likaså utanför TVdramat >>.
>> Däremot, visas det i TVdramat hur Fru Goebells gråter och är utom sig för att Hitler inte vill lämna 'bunkern' och försöka sätta sig i säkerhet. Likaså, hur fru Goebbels med kalla anletsdrag, utan så mycket som en rynka av sorg i ögonvrån, söver sina barn delvis med våld och sedan tar livet av dem medelst att knäcka en giftampull i munnen på var och en av dem >>.
(Anm: det är ju uppenbart, att det var ett beslut som var svårt nog för de vuxna, att förvara en giftampull och ta sitt liv. Likaså, att detta upplevdes som en nödvändig utväg av flera vuxna, däribland makarna Goebells. Traudl Junge såg som sagt, att ta sitt liv med en giftampull som en möjlig sista utväg. Inga föräldrar skulle emellertid kunna lägga ett sådant ansvar på sina barn, att själva besluta om att ta sina liv. Mot bakgrund av allt vad ovan anförts framkommer det, att makarna Goebells inte kunde undgå, att ställas inför frågan om hur de skulle råda över barnens öde).
I boken om Traudl Junges liv framkommer som ett skäl till att Traudl Junge kom så lindrigt undan i förhållande till domar som fiendemakten fällde över många andra tyskar, att Traudl varit en 'ungdomlig medlöperska' som inte själv utfört något omedelbart 'brottsligt' eller haft någon insyn i att 'de tyska ledarna begick brott'.
Så, åter till TVdramat i vilket Traudl Junge efter utbrytningen från 'führerbunkern', ostört fortsatte flykten iklädd militärjacka och hand i hand med den lille pojken. Denna skildring griper inte bara efter förståndet och känslolivet hos de vuxna människorna, utan också efter känslolivet hos våra små barn och ungdomar. TV-dramat avslutades med en utfrågning där Traudl upprepade antalet dödade i 'förintelsen'.
Skicka en kommentar