19 juli, 2008

Våldet mot politiker eskalerar

Det politiska våldet tilltar alltmer. Natten till onsdagen sprängdes en bomb alldeles utanför Per Asklunds hem, kommunalråd i Laholm. I senaste valet fick många politiker motta hot i form av yxor fasthuggna i sina ytterdörrar och hot förekommer i många andra former. Budskapet är alltid detsamma: TYST!

Många oppositionspolitiker nekas dessutom behålla sin anställning, fackföreningsmedlemskap och mötesfrihet. Framförallt gäller detta politiker i Nationaldemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det har blivit legitimt för de med makt i samhället att strunta i paragrafen som garanterar oss alla föreningsfrihet, fri opinionsbildning, informationsfrihet, mötesfrihet, yttrandefrihet och åsiktsfrihet. Det kan bara tolkas som om makten ryter åt oss vanliga människor: ”- Fascism är inte fel när det är vår fascism!”.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Efter arbetstid i gymnasial miljö så kan jag endast skaka på huvudet åt våldet och hoten som riktas mot oliktänkande. Det faktum att lärare av alla olika slag lär eleverna att det är rätt att tysta de som hyser "odemokratiska" åsikter är sannerligen skrämmande, något jag framförde till både kollegor och högre nivå. Mina åsikter blev snabbt ifrågasatta, likaså min kompetens för jobbet, detta min erkända skicklighet till trots.
Bristen på källkritisk upplysning och den snedvridna formen av yttrandefrihet som våra studenter utsätts för skapar en grogrund för ökad våld gentemot oliktänkande, och det är ett hot som måste stävjas!

Johan Björnsson sa...

"Många oppositionspolitiker nekas dessutom behålla sin anställning, fackföreningsmedlemskap och mötesfrihet. Framförallt gäller detta politiker i Nationaldemokraterna och Sverigedemokraterna."

När du skriver "oppositionspolitiker" så menar du väl alla partier eller grupper som på något vis är invandringskritiska? Att använda ordet "oppositions-" blir ju lite missvisande enligt mig. Använd istället beteckningen "invandringskritisk". Utöver SD och ND, så handlar det om Nationalsocialistisk Front, Svenska Motståndsrörelsen, Info-14, och Nordiska Förbundet. Glömmer jag bort något parti (som Skånepartiet t ex?) eller grupp nu?

Mvh

Johan Björnsson

johanbjornsson.motpol.nu

Anonym sa...

Man blir skrämd av detta. För det du säger här är ett faktum. Vet en på mitt jobb som sa att han röstat på SD men ville att jag skulle vara tyst om det. Är detta den nya tiden vi väntar oss, vad kommer att hända då i framtiden.
Det värsta är väl också det att media styr ju lite av vad vi ska tycka.
Bra att du tog upp detta problem som jag ser det.

//Crille

Anonym sa...

De snart oöverskådliga problemen som de odugliga politikerna själva skapat, kryper allt närmare dem själva och drabbar dem...
Både det dagligen eskalerande våldet och den ständigt marginaliserade polisen.

Då Asklund upptäckte bombdådet på morgonen, ringde han förstås polisen. Men ack se Kalle Anka-polisen hade inte tid att komma. Inte förrän kockan 15.00 på eftermiddagen...!

Det är nämligen så det fungerar i Det Nya Sverige; det usla land som de imbecilla PK-uslingarna till politiker själva har bidraget till.

Läs de här två länkarna... och ställ er själv frågan: vart fan är vi egentligen på väg...?

http://www.hallandsposten.se/artikel.asp?oid=335575

http://www.hallandsposten.se/artikel.asp?oid=335775

Weine Berg sa...

Johan: Med oppositionspolitiker menar jag politiker som står i opposition till det sjuhövdade riksdagspartiet...

Anonym sa...

Råder åsiktsfrihet i Sverige?

* SD:s torgmöten mot svenskfientligheten.
* Salem marschen.
* 30:e november.

Ingendera av ovanstående "manifestationer" får positiv respons (snarare negativ) av etablissemang och media. Detta legitimerar vänstergrupper, att på pöbelmanér agera nyttiga idioter i demokratins namn. Pöbeln utför våldshandlingar, skriker, förstör och utsätter även allmänheten för fara. Allt med förevändningen att de bekämpar nazister!

I tron att de har hela svenska folket i ryggen, kommer pöbeln fortsätta med sina illdåd. Harav vilar ett stort ansvar på media. Om media skulle visa sin avsky och på ett kraftfullt sätt även fördömma vänstergruppernas våldshandlingar, skulle en förändring möjligtvis kunna åstadkommas. Den åsiktsfrihet och yttrandefrihet som står i Sveriges rikes lag gäller bara på papper, och inte i vardagens- och verklighetens Sverige.