Nationalism och moral

Jag och Filip, en av mina arbetskompisar, hade ett samtal för ganska länge sedan. Filip är grek och har bott i Sverige i över 30 år. Han är den sortens kille som skulle bli topp tunnor rasande om t ex Mona Sahlin kom och påstod att han är svensk. Han skulle skälla ut henne efter noter, rent av. Han har ganska hetsigt temperament, Filip. Han är grek – en mycket stolt grek dessutom. Till saken. Färjestad kämpade mot Frölunda i finalen då jag och Filip hade vår diskussion. Vi kom in på ämnet samhörighet. Paralleller som lätt kan dras till nationalism och annan naturlig gemenskap dök upp. Filip menade: ”- Hur kan man tycka om andras barn mer än sina egna?”. Mina tankar for direkt till ovannämnda socialdemokrat och hennes hejdukar, som drivs av djupt rotad oikofobi (förakt för de egna) - etablerad och cementerad i Sverige av den s.k. 68-vänsterns kulturrevolution.

Filips retoriska fråga ekade i mitt huvud då kvällsskiftet drog sig mot sitt slut. Jag grämer mig för att inte Sahlin, Gerdin och Reinfeldt får dessa frågor. Det är bland annat dessa etnofober som har lagt all sin energi på att sparka undan benen för svenskarna. De svenska journalisterna borde dagligen ha bombarderat politikerna med de svåra frågorna man idag håller borta från det offentliga debattutrymmet. Moralen, hur djupt sitter den? Hur kutryggig kan man gå? Det är sådana frågor som kommer att avgöra vårt folks framtid.

Ju mer tiden går, desto fler inser att nationalism är något naturligt och inte alls att förakta. Filip har gått i pension nu och har flyttat tillbaka till sitt älskade Grekland. Det var hans egen nationalism som fick honom att flytta tillbaka och det var nationalismen som fick norrmännen att bekämpa nazisterna. Det är nationalismen som får alla kuvade länder och kolonier att kämpa för frihet och självständighet. Det är nationalism som fått indianstammen cherokeser i USA att besluta att människor som inte har cherokesiskt blod inte har rösträtt i det cherokesiska parlamentet. De vill fortsätta existera som folk, helt enkelt. De vill vara herrar över sin egen framtid. Samtidigt är det ganska ironiskt att sverigedemokraterna, i enighet med det invandringspolitiska handlingsprogram som antogs idag, skulle ta avstånd från cherokesernas beslut. Jag har svårt att förstå sådant tyckande. Jag har lätt att förstå den innerliga kärleken i nationalism.