Debatt med Ben Dan

För ett tag sedan upptäckte jag att man på Dagens Industris forum Börssnack (Avdelning: Filosofiska Grubblerier) diskuterade Rakryggad. Detta skrev jag om eftersom diskussionen höll en mycket låg nivå. Nu är originaltråden raderad, men istället finns nu tre trådar som enbart handlar om Rakryggad. Dessa är ”Weine Bergs åsikter”, ”Rakryggad” och ”Att: Weine Berg”. Nedan kommer några av inläggen i trådarna för att visa vilken ovilja till debatt, men ivrighet till pestflaggning som finns där.

Fria Europa:
- Berg förstår förmodligen inte ordet "debattera". Dels är det flera stavelser och dels är det en uttrycksform som lämpar sig för demokratiska fora där deltagarna har en grundläggande humanistisk värdegrund som bygger på respekt för individen.

Hublot:
- Myten om att de som kritiserar systemet blir förföljda med glåpord och epitet lever. (ironi)

Mr C:
- Hur kan resonemanget gå:Stackars oss riktiga svenskar, det är bara vi som ser vad som händer, invandrare är så dumma så dumma, ja det tror jag alldeles bestämt, för det känner jag, ooooohhhhh så rädd jag är! Jag måste göra något! Vad skall jag göra? JA; jag vet! Jag skriver en massa skit om invandrare överallt så räddar jag säkert Sverige!SCHWEEEEDEN! ERWACHE!Känns det igen?

Human Ego Isten:
- Äh, låt de som går på propagandan ha bloggen som en tillflyktsort..............även bottenskrapet bör få känna någon form av tillfredsställelse i livet....även om det enbart rör sig om vilset hat och självömkan.

Fria Europa:
- Berg framstår efter en kort blick på sidan sakna grundläggande kunskaper om ekonomisk utveckling, geografi, biologi och historia. Kombinerat med ett bristfälligt språk avsaknad av retorisk kompetens och på det med något så enfaldigt som åsikten att invandring är negativt så blir bloggen en bra läsning för alla andra idioter som inte klarar av att bli en del vårt samhälle.

Lyckligtvis är det en av Börssnacks ”debattörer” som faktiskt vill ha debatt. Låt vara att han kallar Rakryggads anhängare för ”bakåtsträvare”. Signaturen ”Ben Dan” har utmanat mig på debatt och vi har kommit överens om att jag ska göra ett debattinlägg på bloggen följt av att han får en replik upplagt som egen artikel. Då jag fritt fick välja ämne väljer jag solidariteten som offrats på Det Nya Sveriges altare. Här nedan kommer mitt inlägg.

Det Nya Sverige och solidariteten
Vad vill man med solidaritet? Man vill naturligtvis hjälpa människor. Vilka hjälper man helst? Sina egna borträknade, vill de flesta hjälpa så många utsatta som möjligt och föredragsvis de som har det svårast. Låt oss därför titta på Det Nya Sveriges s.k. flyktingpolitik.

Olika beräkningar visar att kostnaden för invandring och integration i Sverige kostar mellan 100 (enligt statens utredare Jan Ekberg) och 367 miljarder kronor per år (enligt ekonomiprofessor Lars Jansson). Kostnaden för bistånd är 34 miljarder skattekronor. Av de som får uppehållstillstånd i Sverige har 5 % skyddsbehov (Migrationsverkets statistik). 95 % är anhöriginvandrare eller anses ha knutit nära band till landet sedan de fått vänta mycket länge på svar på sin asylansökan, alternativt har annat skäl som inte anses som flyktingskäl. Malmös starke man Ilmar Reepalu har i radio bekräftat siffrorna 5 % respektive 95 %.

Av detta kan man konstatera att Det Nya Sverige lägger oerhört mycket pengar på att hjälpa få flyktingar, samt hjälpa de som inte behöver flyktinghjälp. Ovanpå detta kommer de s.k. papperslösa som trots oändligt antal individuella utredningar inte har några som helst skyddsbehov. De har inte lyckats kvalificera sig in i ovanstående 95 % generösa definitioner av icke-flyktingar. Ändå ges de gratis sjuk- och tandvård, något som inte ens våra fattigpensionärer (pensionärer som lever på eller under existensminimum) får.

Jag påstår att mina ”rasistiska” idéer skulle hjälpa betydligt fler flyktingar till en bråkdel av ovannämnda kostnader. För det första ska i stort sett allt bistånd ske på plats, inte genom invandring och integration. Om det inte kan ges i flyktingens hemland, ska det ges i något grannland eller annat land i regionen. Sverige bidrar med driftskostnader, personal och annat behövligt. Effektiviteten i detta kan inte ifrågasättas.

Som jag sagt så många gånger förr: Hjälp på plats är betydligt effektivare än invandring både vad gäller kostnaden och antalet hjälpta. Det sunda förnuftet säger att en svensk hundring, omsatt i mat och kläder, effektivare hjälper Daouda i Afrika, än som kontanter i fickan på Ahmed i Rosengård. Att hjälpa från svält enligt det gamla kinesiska ordstävet "Ge mig en fisk så har jag mat för dagen - lär mig fiska så har jag mat för livet" är överlägset effektivast. Det är dags att vi slutar hjälpa apatiska barn och istället hjälper svältande barn.