Hej!
Jag är en kille på 18 år som har vuxit upp i en mindre kulturberikad grannkommun till Göteborg och därför inte varit i kontakt med mångkulturen mer än det fåtalet gånger då jag besökt den stora staden. Det har dock hänt och här följer några av mina erfarenheter.
1. Jag var på Liseberg med pappa när en liten svart unge sticker ner handen i pappas ficka och försöker lägga rabarber på hans plånbok. Barnets hucklebeklädda mamma börjar skälla och gapa på ungen. Huruvida det var för att den begått en dum handling eller för att den hade misslyckats med stölden gick inte att tyda.
2. Jag var 7 år första gången jag gick på badhus utan mamma och pappa. Jag och en svensk kille står och byter om, på andra sidan skåpen hörs en flock invandrarungdomar som snarare låter som ett gäng uppjagade gorillor. Den svenska pojken ler åt mig och imiterar flockens läte. Plötsligt flyger tre kulturberikare fram, en tar strypgrepp på mig, trycker upp mig mot skåpen och frågar vem fan det var som härmades. Jag förklarar att det inte var jag och plötsligt kastar de sig över den andra stackaren. Han ska passa säg jävligt noga annars skulle de minsann cutta honom.
3. Jag åker lyckligtvis inte genom Angered (väl berikad stadsdel i Götet) särskilt ofta, men det har hänt. Två gånger har jag fått stenar kastade på bilen. Gissa hårfärg.
4. Jag och en tjej var igår på väg hem ifrån kinematografen och bestämde oss för att ta en sväng förbi hamnen. Tre småtjejer i yngre tonåren står och gapar och skriker åt varandra efter att en ölburk hamnat på marken. Jag säger lite skämtsamt till den ene att varva ner ett slag, det var ju trotts allt bara en liten ölburk. Hon springer då framför mig och tjejen, börjar puffa på mig och frågar vad fan jag vill henner. Vi glömmer det, svarar jag, och försöker gå vidare, men hon står kvar, så jag går ändå, och hon börjar slå på mig.
Plötsligt kommer de andra två springande bakifrån. "Vafan vill do min syster" skriker den ena och även hon börjar slåss. Jag putter bort dem och försöker försvara mig. Men de återkommer med nya slag. Någon biter mig i armen samtidig som den andra börjar sparka på mitt damsällskap. Jag blir förbannad och slår faktiskt ett par harmlösa slag tillbaka. Ett par svenska killar som tycks vara bekanta till tjejerna dyker upp och säger till tjejerna att lugna ner sig och befaller oss att gå vidare, jotack, det vad det vi försökte med... En av tjejerna går till nytt anfall, jag får en ölburk i huvudet, tjejen hotar med att skjuta mig, men jag ser inget vapen så jag lägger ner henne på marken.
Jag och min flickvän går vidare, efter ett par hundra meter kommer en av kulturberikarna ikapp, hon befaller: "Stanna! Stanna! Jag måste fråga en fråga, slog do ner min syster, hon ligger livlös, hon är bara 13år, om du gjorde något..." Jag svarar bara att hon nog borde se efter sin syster bättre om hon vill att hon ska bli äldre än så. Den unga damen brusar upp på nytt, men killarna som hunnit ifatt vid det här laget, tar tag i henne så att vi kan gå vidare. I frustration skriker hon efter oss att hon ska döda mig, min tjej, knulla min mamma m.m, m.m.
Sådana som henne, hennes vänner och hennes bröder, pratar ofta om respekt, att ”vi” ska visa ”dem” respekt. Men jag har inte varit med om mer respektlösa människor. De var småtjejer, jag kunde ha slagit dem sönder och samman om jag velat, och ärligt talat hade jag god lust, men de var ju trotts allt bara småtjejer, och någon måste väl försöka upprätthålla moralen i ett samhälle som totalt tycks förfalla på den punkten i och med den nya kulturen. Jag är rädd, arg men framför allt chockad. Var har respekten tagit vägen? Vad hände med vårt förhållandevis trygga samhälle? Snälla, rara politiker, vad var det för fel på VÅR kultur?
/Markus
Om du som läsare har liknande erfarenheter att dela med dig av, ska du skriva till bloggen på adressen rakryggad_blogspot[snabel-a]yahoo.se